Jag är viktig – igen

Innan Axel flyttade in i min mage så vägde jag precis lagom och visst vill jag tillbaka dit. Under graviditeten gick jag upp ungefär 15 kg och några av dem är borta, men en hel del är fortfarande kvar. Hälften av dem har flyttat en våning upp och huserar numera i mina alldeles för små bh-kupor, vilket jag inte alls är särskilt förtjust i. De var lagom som de var! Men det är ju Axels mat det handlar om så jag får förhandla med dem senare helt enkelt. 

Då finns det några futtiga kilon kvar, som har satt sig lite här och där och de ska väck! Men jag känner ingen stress. Jag kan faktiskt stänga ett par jeans runt flubbet som obönhörligen tillhör en post-graviditet. Och kroppen är stark och mår bra, så det ska nog ordna till sig. Det jag saknar mest är faktiskt att träna. Ryggen, magen (=hållningen) och hjärnan behöver det och jag längtar efter en lätt joggingrunda snart. Men än är det inte riktigt dags, det känns i kroppen. Men om någon vecka eller två kanske? Än så länge promenerar jag med den lagade vagnen och får vara nöjd med det.

Beroende på hur det går att hitta tillbaka till min idealvikt så får vi se hur mycket skrivet det blir om det här.

Idag ska jag i alla fall på picknick med andra nyblivna och blivande mammor. Vi ska träffas på Djäkneberget och Albin ska med, så det är bäst jag börjar packa korgen. Kaffe, fruktsallad, mackor och yoghurt. Och kanske en liten kaka. 🙂

Annonser

0 Responses to “Jag är viktig – igen”



  1. Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




Arkiv


%d bloggare gillar detta: